Tvättstugans dilemma

Tvättstugan har gått ner sig rejält sista veckorna, ingen städar efter sig och det tidigare så fräscha rummet börjar bli sunkigare än en bordell i Smolensk. Tappar man någonting färdigtvättat på golvet så är det bara att boka in en ny timme och dra igång tvättmaskinen på nytt.
 
Jag har just gjort klart ett projektarbete om det välkända "fångarnas dilemma". Kortfattat går problemet ut på att två brottslingar har blivit arresterade för någonting och de förhörs separat i olika rum. De har två alternativ: att tiga eller att erkänna och då samtidigt sätta dit sin kompis. Om båda erkänner så får de 4 års fängelse var, om båda tiger så klarar de sig undan med två års fängelse var, om den ena erkänner och den andra tiger så får den som erkänner 1 års fängelse och den som tiger 8 år. En matris över brottsling A och brottsling B blir då (med brottsling A:s siffra först):
 
                 
                             B(erkänna)       B(tiga)
A(erkänna)              4 , 4                1, 8  
 
A(tiga)                     8, 1                  2, 2
 
 
Dilemmat går ut på att oavsett hur den andra gör så kommer man tjäna på att erkänna. Om den andra tiger så får man bara 1 år om man erkänner och om den andra erkänner så får man 4 (istället för 8) år om man själv också erkänner. Det kommer att leda till att båda alltid erkänner och får då 4 år var i fängelse. Båda hade dock tjänat på att båda hade tigit för då hade de bara fått 2 år i fängelse, ett riktigt dilemma alltså. Hade de kunnat bygga upp ett långsiktigt förtroende så hade båda kunnat tiga och litat på att den andre också gjorde det och då bara fått två år istället för 4. Hade den ena avvikit så hade han förbrukat sitt förtroende och tjänat på det för stunden men förlorat på det i längden.
 
Det här används mycket inom internationell politik när det gäller t.ex. globala miljöproblem och upprustning av försvar/kärnvapen. Om alla länder skulle kunna lita till 100% på varandra så skulle alla kunna skita helt i att bygga upp ett försvar och spara enorma pengar. Men risken är att ett land då skulle se möjligheten att bygga upp ett försvar och attackera ett annat land likt att ta godis av småbarn. Därför bygger alla länder upp försvar, avsätter massor av resurser, och blir lika starka (men mer fattiga) med ett försvar istället för lika starka (men rikare) utan ett försvar. Spelteori och fångarnas dilemma används också med miljöproblem, oavsett vad alla andra länder gör så tjänar det enskilda landet på att skita i gemensamma regler som sänker levnadsstandarden men om alla skulle göra det så skulle världen gå åt helvete och alla tjäna på att ingen gjorde det.
 
Nu går jag runt och ser fångarnas dilemmor överallt. Det senaste var tvättstugan. Oavsett hur alla andra gör så tjänar man på att skita i att städa efter sig. Därför städar inte heller jag. Men totalt sett skulle alla tjäna på att alla städade efter sig. Om man sätter värden på det så blir det ungefär såhär:
 
(-8, -8)     (-15, 0)
 
(0, -15)    (-3, -3)
 
Den här matrisen ska jag nog sätta upp på tvättstugedörren, då borde de förstå. Vem vill inte gå från -8 till -3 liksom?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0