Nordkorea

Nordkorea har rivit av ett test av en kärnvapenbomb igen och omvärlden regaerar starkt (förutom Kina som är upptagna med sitt nyårsfirande) och hotar med sanktioner. Det värsta är att det här overkliga landet är så slutet och totalt isolerat från omvärlden så det finns ju typ inga sanktioner kvar att göra. Ibland känns det som att det bästa för världsfreden vore att övriga länder gav sig in och bara rensade rent bland "eliten" i Nordkorea. Orimligt såklart men ibland känns det så, ja. Jag skulle inte sova helt gott på nätterna om jag bodde i Sydkorea iallafall.
 
Om man ska se det krasst så är det kanske bra att landet finns kvar som ett lysande exempel på hur man fördärvar ett land med en viss ideologi och politik. Deras misstänksamhet och isolering från omvärlden har gjort att ekonomin (i brist på utrikeshandel) mer och mer har närmat sig en katastrof och samtidigt som befolkningen lider av massvält så lägger man sina få kvarvarande resurser på en jättesatsning av kärnvapen. Genialiskt tänkt Kim!
 
Läste förra veckan om folk som i brist på mat grävde upp släktingar från gravar och åt, folk som mördade och sålde köttet, en man hade haft ihjäl sina barn för att få mat. Det stod i expressen och vad som är sant är omöjligt att veta. Slutenheten gör att informationen om levnadsförhållandena i Nordkorea är knapp och man kanske inte ska uttala sig för mycket men känslan är att det är mycket värre än man kan föreställa sig. Som ett gigantiskt fängelse som sakta men säkert ruttnar inifrån.
 ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Fettisdag. Det blev lite väl många semlor för mig förra året så har legat lite lågt i år men 10-gränsen är passerad hittills iallafall. Ica här på norr säljer inga, vilket är bra.
 
Jag funderar på att slå till på en kajak. En begagnad måste det nog bli.
 
Begravningen i fredags var bra, eller fin, eller vad säger man? värdig kanske. Det är skönt när prästens snack innehåller lite substans istället för att han fladdrar iväg med en massa obegripligt mummel om saker som ingen (inklusive han själv) förstår. Det var otippat mycket folk där som jag inte kände igen. En minnestext från sidan Kumlanytt som jag sätter in här (för min egen framtida skull):

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0