Fredrik Ljungberg

Då Fredrik Ljungberg avslutade sin karriär tidigare i år så känns det på sin plats med en hyllningstext nu. Dels för sina insatser för Arsenal (vilket är det lag som ligger närmast mitt hjärta om någon missat det) och för svenska landslaget. Men också för att jag tycker han fått ett alldeles för oförtjänt dåligt rykte bland många.
 
En anledning till det är nog att han ofta missade klara målchanser i landslaget (målchanser som han dock skapade själv genom genialiska löpningar). En annan stor anledning är säkerligen att Zlatan i en av de senaste årens mest lästa böcker målade ut Fredrik Ljungberg som en primadonna. I Zlatan-land så köper ju folk det rakt av, har han skrivit det - då är det så. Att folk helt tar Zlatans parti här beror nog mycket på att han är enormt stor nu och på toppen av sin karriär samtidigt som Ljungberg är en föredetting.
 
Visst kunde jag också irritera mig ibland på att Ljungberg alltid låg kvar i gräset och vred sig när han blev fälld i slutet av sin karriär, men jag tror till stor del att det berodde på alla skador han ådragit sig och inte det faktum att han var klen. Jag vet själv hur det är att försöka spela matcher med ett antal skador samtidigt och det är ingen dans på rosor. Skadorna hade ju kommit tack vare hans enorma jobb och slit för laget i alla lägen, vilket spelare som Zlatan som inte springer mer än 50 meter per match, aldrig lär behöva uppleva. Jag har faktiskt mycket svårt att överhuvudtaget komma på spelare som offrat sig och gjort sånt enormt jobb för sitt lag både offensivt och defensivt, match efter match som "Freddie".
 
Jag vill poängtera att jag gillar Zlatan, han kan göra saker som ingen annan och är grymt bra, men att han som går in i högst en närkamp per match kallar Ljungberg för en primadonna tycker jag är ett rent skämt. Då är det snarare tvärtom. Där må vi vara få men jag tar Ljungbergs parti alla dagar i veckan.
 
Sammanlagt spelade "Freddie" 216 matcher för Arsenal mellan åren 1998-2008 och gjorde 46 mål. En säsong blev han utsedd till hela Premier Leagues bästa spelare och avgjorde i princip ligan på egen hand med 10 mål på de sista 11 matcherna. Han var mycket populär där bland sina fans, medspelare och tränare. Han gjorde 75 landskamper och 14 mål, tre EM- och två VM-turneringar.
 
Anledningen att jag komma att tänka på Freddie nu ett par månader efter hans avsked var att jag faktiskt höra häromdagen att jag hade blivit lik honom i min nya snaggade tunnhårighet. Hon sa det till rätt person. En del hade säkert blivit arga att förknippas med en primadonna men för mig blev det istället en ren hyllning att liknas med en kämpe och lagspelare som inte växer på träd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0